Rotade lite i fotoarkiven för att bjuda på en bild i brist på annat och det blev Nina med en minigris! Grisen var en födelsedagspresent till Linus Thörnblad, men han lämnade tillbaka den dagen efter, efter att den rispat upp hela hans parkettgolv, haha:) Sweetest thing, eller hur?
PS. Jo, det var alltså inte jag som gav den till honom. Så dum hade jag inte varit!
12 kommentarer:
Nämen, va söt!
Det där är fel på så många olika sätt. Jag kommer ihåg när vi sov på golvet i ett kollektiv någonstans. (Kreuzberg? Sthlm?) Vaknar på morgenen och omkring springer en jävla gris. Då vill man bara hem. Minigris har sedan länge stått som nr 1 på min lista över straffpresenter till kompisar man egentligen inte gillar.
Hehe va söt den var! Men jag förstår att han lämnade tillbaka den!!
Åh vad gullig den var! =)Kom tillbaka snart igen, du är saknad! =)
Sicken sötnöt!
Hihi. Gud så sööt! :D
söt gris... ja, djuret i knäet också för den delen...
tycker du är världens goaste kompis som låter mig få en stund i rampljuset (även om minigrisen är lite mer i centrum) =)
lova, jag försöker verkligen. men jag kan bara inte tycka att bilden är smickrande haha
Hahaha:) Men Nina då! Du är ju supersöt på bilden!
Gud vilken söt liten griskulting. Hade jag en sån hemma skulle jag aldrig kunna äta bacon mer ha ha :)
Att ge bort levande varelser som "en rolig grej" är varken kul eller genomtänkt. Trodde att vuxna människor kunde ta mera ansvar.
/Anna
Mary: Haha nää!
Anna: Håller med till fullo! Det hade varit kul om den var önskad, men en minigris får ju inte vara ensam mer än i fyra timmar, så det var en dum idé enda från början! De skyldiga borde verkligen tagit mer ansvar!
Skicka en kommentar