I måndags var jag på säljkurs i Göteborg tillsammans med arbetskompisarna och Topshop-tjejerna därifrån. Det var mycket trevligt och inspirerande. Kursledaren var en rolig prick som inte drog sig för att säga precis vad han tänkte.Mitt i något utlägg om vad kunden vill höra spände han ögonen i mig och frågade "Lova! Varför har du din blogg till exempel?" Jag stelnade till. Va?! Hur visste han det? Han hade läst min blogg! Jag försökte gömma ansiktet så långt under luggen det bara gick medan jag frenetiskt försökte tänka ut ett bra svar. Jag stammade fram några klyschor om att jag "delar mitt intresse" och "ger utlopp för kreativitet", bla bla bla...
Men då han sa det svart på vitt, "du vill uppmärksamhet och bekräftelse!". Det finns ju säkert en viss sanning i det, men det är samtidigt en av mina största farhågor gällande bloggen. Att folk (främst som inte är insatta i bloggvärlden) tycker och tror att den är till för att man vill visa upp sig, få uppmärksamhet, komplimanger och beröm. Som om man vore världens ytligaste bekräftelse-junkie. Som en av mina bästa vänner sa: "Jag tycker verkligen att din blogg är en bra grej, men jag hade ju aldrig lagt ut bilder på mig själv för att visa upp mig".
Men så är det ju inte. Man kan ju inte få alla att förstå, men ändå, hur kan man på bästa (och ärligaste) sätt förklara varför man har bloggen? Vad svarar ni när folk frågar varför ni har en blogg?
15 kommentarer:
Det är ju uppenbart! Vilken kläd/stilälskande människa skulle inte vilja ta del av modebloggvärlden? På samma sätt som en fotbollstokig finner nöje i att se fotbollsmacther, tycker vi om att skriva och läsa om det senaste i vår gemensamma hobby.
(:
Mmm jag tycker att bloggen är ett toppen sätt att kommunicera med gamla vänner som bor på Nya Zeeland tex... som en sorts dagbok för mig, och där mina vänner kan kika in och hålla sig uppdaterade om klädköp och allt möjligt... så även om man inte pratar jämt så har man kontakt via bloggarna... och sen träffar man ju nya människor som gillar samma saker som en själv och det är ju toppenkul! Kram!
Maria: Jo jag håller med, men det är fortfarande svårt för en icke-insatt att förstå varför man gör det. Främst "dagens outfit" är rätt känsligt att förklara...
Victoria: Visst är det självklart! Men tyvärr kan jag känna att kläder och ytligheter inte är lika accepterat bland alla som att gilla fotboll. När man skriver om mode på ett objektivt sätt är det lättare att jämställa med sådant, men när man lägger ut bilder på sig själv och är mer personlig blir det svårare...
Catja: Ja, det är så rätt så. Mina kusiner brukar vara inne och läsa har jag hört:) Men det är som sagt just den ytliga delen och fotografierna som jag har svårt att motivera..
Min blogg skaffade jag för att ha ett tidsfördriv och för att kunna visa mina foton. Sen funkar den också som ett kommunikationsmedel, där vännerna kan läsa om vad jag pysslar med.
Kan ju även avslöja att jag och mina fem bästa tjejkompisar har en gemensam blogg, stängd för andra dock, där vi berättar om allt (och slänger upp bilder från fester) som vi aldrig brukar hinna med när vi träffas. Det funkar skitbra!
Annika: Shit vilken kul grej! Det hade jag inte bangat för att få med min tjejkompisar på...
men en blogg är ju till för att uppmärksamma sig själv och i ditt fall ditt intresse för kläder och stil. annars har man en anonym blogg eller lösenordsskyddad.
många bloggare raderar eller sållar bort kritik de får av någon anleding? de vill endast ha positiv respons.
min lärare i sociologi tyckte det var jätteintressant när jag skrev om bloggar och dess sökan efter bekräftelse enligt sociologen foucault. det skulle jag gärna vilja forska vidare i..
maria: Ja precis. Anledningen till att jag har outfitbilder är för att inspirera andra och såklart för att visa mitt "konstverk" i form av att komponerat outfiten. Så den sortens bekräftelse är ju välkommen:)
Jag tycker i alla fall din blogg är jättebra och väldigt inspirerande!
emmie: tack snälla rara:)
Jag brukar svara att jag vill ha bekräftelse för mina prestationer, att det är helt onödigt att lägga ner en massa tid på saker om man inte får något för det. Som att göra en massa jobb men inte få betalt, typ.
Då brukar folk förstå. Såklart att man vill höra något gott om det man anstränger sig för, det är mänskligt!
Hanna: Jo, så är det. Om jag funderar poå en anledning till så är det väl att vad är poängen med att köpa massa dyra kläder och sedan sepndera tid på att fixa till dem om ingen uppmärksammar det? Där finns en poäng.
Kan inte låta bli att tycka att det var märkligt att kursledaren tog upp din blogg utan att kolla det med dig innan. Jag har min blogg för att få utlopp för min kreativitet, att uppmärksamma det som får MITT hjärta att bulta. Sen är det ju självklart kul att via detta få kontakt med andra människor, men jag är fortfarande ganska privat om bloggen, det är inte många som vet om den.
Du älskar kläder, du älskar mode och du älskar allting som förgyller din vardag. Du vill dela med dig, prata, diskutera och visa det för andra med samma intresse. Det är verkligen ingenting du överhuvudtaget ska överväga att nästan skämmas för även om det kan anses ytligt. Mode är ytligt, men det är också någonting alla intresserar sig för mer eller mindre. Du ska bara vara stolt och våga älska ytligheter. Det är ju så vackert =)...
Personliga bilder biten. Du råkar ha en massa kläder som du kan kombinera till tusen outfits. Även om man visar sig i stan med sina kreationer är det inte direkt varje dag som någon knackar en på axel och berömmer vad man bär. Det är ju jätte skönt att man kan få kommentarer och beröm av dem med delat intresse! Spelar ingen roll om det är för uppmärksamhet och bekräftelse. Skulle det vara dåligt att du mår bättre av det?
Andra mår bra av att titta på din blogg, och du mår bra av att ha den.
Två flugor i en smäll!
Anna: Tack för de orden. Precis vad jag behövde höra!
Skicka en kommentar